Tiden biter sig fast i vaden
Ja, jag lever. Jag har inte haft ork till att blogga senaste tiden, det känns som att jag inte skrivit något vettigt på tre evigheter. Kom och hälsa på mig snälla..(!) Snart torkas jag ut och ruttnar bort till en illaluktande sandhög... Jag har så mycke kärlek i kroppen, men ingenstans har den att ta vägen. Det är så inte synd om mig, jag lever som sagt.
Projekt
Jag rinner bort
En slämboll som sakta glider sig mellan dina fingrar, ett äckligt gammalt snorpapper som fastnat på din vägg och krälar sig ner mot marken, ett stort tuggimmi som kletat sig fast på din sura strumpa... Så mår jag just nu.
