Molnluffare

Jag avundas dig som så lätt får fram ett skratt ur lungorna. Jag avundas dig som för ett så långt samtal med en slags fri utstrålning, utan att behöva tänka före. Så enkelt, så vackert. Nog har jag mina stunder av ren lycka och flyt, men stunderna glider längre och längre isär, och jag är fast i en seg och mörk utfyllnad av ingenting. Det gör mig less, så less. Jag avundas dig vännen, eller främlingen, för att tro sig veta hur någon annan mår är naivt, sanningen är omöjlig.