Tvåhundratolv kilometer
Jag ser dig sitta på stenarna brevid mig, lika vacker som alltid. Jag känner dina läppar mot mina och önskar att jag kunde stanna här. Du säger gång på gång att du är flera mil från min famn, men jag tror dig inte. För hur kan du vara så avlägsen när du känns så nära?
Kommentarer
Postat av: Mao
Du är underbar <3
Trackback
