Molnluffare

Sakta glider jag ifrån verkligheten och lämnar min kropp stirrandes ut mot det tomma intet. Det är många gånger förr jag varit här, men vart nu det är vet jag inte. Kanske är jag ingenstans, bortom det förklarliga och bortom min egen existens. Tiden står här stilla, och inget kan ske i ett tidlöst rum. Min kropp går fritt i verklighetens värld, då klockan tickar på som vanligt där. Inget finns att göra på en dimensions avstånd, så jag iakttar vad som händer där borta, utan att förstå att det faktiskt händer.