Oändliga pixlar

Jag är en natt närmre framtiden, men det känns som att framtiden flyttas även den. Jag väntar på något som ingen kan indentifiera, men hur väntar man på ingenting?



Mina vänner är underskattade
Underbart konstiga

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0