Molnluffare

Om ändå jag kunde tala sanningen, men fortfarande inget säga. Om ändå jag hade kontroll över insekten i mitt blod, utan att behöva spilla allt på marken. Om ändå jag visste hur man brydde sig om någonting, då alla säger att jag borde. Om ändå, om ändå. Varför tänka över huvud taget, när jag vet att svaret sedan länge är gömt? Jag skjuter stjärnor med min leksakspistol och undrar varför ingen stannar. Men varför detta plötsliga behov av mänsklig förbindelse, då ni alltid varit min mäst förraktade form av jordens arter?

Jag tror att jag vet varför ingen skjuter stjärnorna i taket med mig. Jag tycker också Diza är konstig.