Du ger mig drömmar om isolering

Verkligheten kritiserar mina sätt, och det tomma rummet mellan din och min dörr är inte tomt längre. Folk från din värld kommer in och smutsar ner mitt golv och river mina idéer. Jag kan inte bli påvärkad så här mycket, jag kan inte ta hand om två världar samtidigt. Omöjligt. Jag vill lämna er, samhället, och låtas slukas upp av tanktar och kreativitet.
Låt mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0